Är det han..?

Igår var en mycket jobbig dag, till en början i alla fall. Sällan, sällan har klockan gått så otroligt sakta.. Men, den som väntar på nåt gott.. Bullshit! Trodde aldrig jag skulle få gå från jobbet! Haha..
Hem fort som fan, ut med katten. Då kommer det ett sms som säger att han sätter sig i bilen nu. My God!
In i duschen, raka benen. Fixa å skrubba! Då ringer mobilen, vet att det är han. Fan, säkert nån som är sjuk så han fått vända..
Nädå, han ville bara fråga vad gatan heter. *pust*
Klockan gick sakta å jag pysslade hemma. Fixa mig å röka.
1750 kom han. Så jävla skönt å bara få krama om honom! Galet.. :D
Ett par pussar å fler kramar.
Iväg å mata änderna. Så skönt å sitta på bänken å bara vara nära honom. Känna att han faktiskt är verklig å att han är här!

Hem å hänga på soffan. Åjodå, det blev hångel. Rejält hångel.. :P
Fixade käk å bara pratade..
Klockan gick på tok för fort, å vi båda va trötta. Kan inte bli mycket sömn när man måste prata i telefon halva nätterna! Haha..
Var ute å gick en sväng, pratade mera.
Klockan 22 åkte han hemåt Växjö.
Saknade faktiskt honom så fort han åkt..
Är det honom jag letat efter..?
Den som lever får se! :)