Tom, så att jag la ett inlägg på fejjan. Mådde kanon & att det kommer bli en härlig dag. Å ingen reaktion på sprutan. Fint, liksom!
Men, säg den lycka som varar. Du hörde av dig idag. Ont i magen. Direkt.
Utan att dra detaljerna, så har jag återigen talat om för dig att jag inte kan ha någon kontakt med dig.
Du är den personen (förutom Rebecka) som fått mig att må mest bra sista halvåret.
Du är också den personen som fått mig mest ledsen sista halvåret.
Hela jävla dagen har gått åt till att va arg & ledsen.
Arg för att du ännu påverkar mig så jävla dant. Ledsen för att jag känner mig så satans naiv i hela Kalle-grejen.
Eller tvärtom. Välj själv.
Jo, faktiskt hela dan har jag gått omkring med ont i magen.
Bett dig ta bort mitt nummer, precis som jag tog bort ditt nummer när du hämtat
lill-kameran.
Jag tror inte du kommer ta bort mitt nummer.
Tror dock inte heller att du kommer höra av dig, eller hur, Kalle?
Du säger alltid att du HÖR mig, Kalle. Gör det nu då. Snälla.
Jag tycker inte om att du har mig i ditt grepp. Att jag känner mig så maktlös när det kommer till känslan för dig.
Jag tycker inte om den Svartsjuka Sofie som jag blir när det kommer till dina tjejkompisar. Jag är inte en svartsjuk person.
Jag hade älskat att va din vän. Att fortsätta med RoxyKarma-konceptet.
Expandera Oslo C-restaurangen till ett ställe vid södra norska kusten. Den idén som du inte tror på, men som jag gör. Klart det finns en marknad där.
Jo, jag hade älskat att fortsätta driva vår verksamhet.
Men nä, RoxyKarma har konkat. Så är det. En gång för alla.
Jo, det stämmer. Jag är ledsen nu. Helt jävla skitledsen. Det hjälps inte.
Det är så här det måste va.
Jag släpper dig nu, Kalle. Om du tycker om mig som du säger att du gör, släpp mig också.
Jag har en enda bild på oss tillsammans. Den är tagen under dagen vid havet & jag tycker väldigt mycket om den. Mest för att det är en påminnelse om där dagarna i Göteborg. Ljuvliga dagar.
Tack för dom, Kalle. Ta hand om dig.
/ roxy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar