Sicket äventyr!

Igår var det bestämt att jag & Rebecka skulle åka till Värnamo & äta pizza på Chaplins. Världens mest tok-goda pizzor! Åker verkligen dit sällan, men nu skulle vi. Lånade Jennys bil & drog iväg.

På Värnamo avfart norra, 10 meter innan stoppet, dör bilen. Tvärdör & går inte rubba. Nu är jag ju ingen bilmekaniker, men tillsammans begriper vi att det är bromsarna eller växellådan. Tillsammans med en tjock-gubbe (som jag faktiskt trodde skulle lägga sig ner under bilen), konstateras det att det är växellådan.

Till vårat lilla sällskap sluter sig även två unga polissnutar (jo, det heter så!!) & frågar om vi gjort nåt för att flytta bilen. Hrmm.. ja, vi står ju inte där i capri-byxor & tunna sommarskor för att det är kul. Inte direkt självvalt, eller hur?

Då vi testat ringa alla i Värnamo-trakten som vi känner (4 st), så återstår bara bärgning. Ser kulorna bara dra iväg.. Nåväl, det finns inget alternativ. Ringer & får besked om att de kommer va där på en halvtimme, ca. Äventyret började 1945 & när klockan var ca 2130 är vi på plats på verkstan. Rebeckas tanke var att vi skulle sitta kvar i bilen tills vår skjuts kom. Gumman blev väldigt dämpad för ett ögonblick när jag sa att vi måste gå ut från området. Bärgnings-Åke skulle låsa grindarna igen. Då hade vi stått ute i 1.45h & kroppstemperaturen hade allt skjunit lite..
Vet inte vad bärgningen går på, men lite jävla rabatt borde det bli för verkstan han tog oss till låg typ, 2 minuter bort. Blev lite galen för en stund när jag insåg det!!!

2208 kommer skjutsen. Så efterlängtad!! Ilfart bort till pizzerian & är helt övertygade om att de stänger 22. Det gjorde dom INTE.. Klart det nästbästa på hela dan! :D :D
Det bästa var pizzan. De som ätit där vet vad jag menar. Man äter med andakt & har svår ångest när sista tuggorna återstår. Då är det ju liksom över. *snyft*
De gånger vi är där själva så pratar inte vi med varandra. Vi äter & har inget som kan va intressant nog att störa förtrollningen med. Igår ville sällskapet prata! Harregud, förstår han inget..?!

Hemåt sedan & trots att jag hade en grill i bagaget som ill-skakade & lät som fan, så somnade jag gott. Vaknade till när vi var vid Rebeckas bil. Pusshej, gumman & jag & skjutsen fortsatte hemåt mitt. Skynda mig som fan å ladda kaffebryggaren & tvätta av sminket. Borstade inte tänderna, då det tagit ett par minuter av min värdefulla sömn. Tvärslocknade, som tur va. Klockan 0035 bör man sova när det är jobb dagen efter.

Klockan ringde 0540 & jag snoosade. Det gör jag sällan eller aldrig, men igår va ett undantag. Snoosade till 0610. :P

Men, jag måste säga att jag är glad å tacksam att det hände med Rebecka & att det inte hände när Jenny & tre ungar va ute.
Trots allt så hade vi en jävla kul kväll. Hysteriska fnissanfall blandat med galna vredesutbrott. Värsta utbrottet kom nog när vi visste att bärgar-Åke skulle komma om en halvtimme & vi ser honom bara några minuter efter. Då svänger han höger in på en skogsväg. När han svänger ser vi att det är en jävla vanlig lastbil i gult & rött.
DÅ blev det liv på tjejorna!! *morr*

Så, tack, gumman.. Tack för en himla kul kväll!!
Åh, Jenny.. Förlåt att jag sparkade lite på ena bakdäcket några gånger.. :)
Naturligtvis hoppas jag att det går att fixa lätt & lagom, men jag är rädd att jag har fel.