Alltid lika jobbigt..

.. när ungarna åker hem. Idag sköttes sig Annie jättebra, i och för sig vet jag inte hur hon reagerade när dom körde iväg, men jag klarade mig inte. Trodde jag väl inte heller. Lite tårar kom det allt, fick en styrkekram av Nicke. Han erbjöd sig att skicka upp dom oftare så att jag får träna bort det där lite grann.

Just nu känner jag mest för att krypa under täcket & gömma mig ett slag.. :/
Det går över. Det vet jag, men just nu saknar jag dom rejält!